Fyrisskolans reseblogg

som av en ödets nyck, hade denna morgon två unga fyriselever bestämmt sig för att varkna arla morgon, kl07.00 för att i lugnt och ro avnjuta den delikata frukostbuffen på hotellet. ovetande om dagens väntantde prövningar, satt de två, och såg sin nyvakna lärare gå emot restaurangens dator, med en kopp svart rykande kaffe i handen. han gick igenom sin inkorg, som så många gånger förut, och utan att hysa något större hopp. en plötslig tanke slog den ena eleven, som med stor ironi föreslog att det "kanske just idag, har kommit ett mail, om att två platser finns på ett flyg till sverige. och att just idag, när dessa två elever var de enda som var vakna, så skulle de få en möjlighet att ta sig hem igen, hem till friheten...." efter skratt och påminnelser om hur osanolik och fullständigt irationell denna tanke var, fortsatte eleverna att smaska i sig sina sirapsdränkta pankakor. efter en kort stund, som inte verkade mer än blott ett ögonblick, hände det omöjliga. läraren som så stilla stått i sitt hörn, kom springande, och ropade med panikartad hysteri i rösten; "det finns plats på ett plan. packa era väskor och väck ylva, ida och sebastian. planet lyfter om 3 timmar! spring NU!" De två chockade eleverna insåg allvaret i situationen och rusade iväg medans adrenalinet pumpade. frihet, frihet, FRIHET var det enda de kunde tänka.. härefter följer ett kaos som på intet sätt går att återge eller avbilda på ett korekt och rättvist sätt. nyckelord för kaoset är; panikpackade väskor, desperat taxiletande i spöregn samt uppgivelse och besvikelse på flygplatsen.frihetens port var stängd, och fågeln var fullsatt. drömmen om frihet var krossad, och eleverna var återigen utlämmnade åt sitt öde i det kalla och oförstående land som kallas kina. denna mardrömmslika dag avslutades med ett otroligt närande och smakrikt kaffébesök på starbucks. även om vi går mot en allt mörkare framtid, så är hoppets låga det sista som slocknar. ( eller är det måhända ljuset från rum 114 på hotellet?) // linda, michelle och ida. nv3c